Kan någon förklara för mig varför det är så viktigt med företagsbonding? Säg att någon** har fått ett nytt jobb. Säg sen att detta innebär att man förutom att göra sitt jobb måste åka på massa konferenser med övernattning där man ska leka femkamp och dricka sprit mm. Allt för att skapa ett gott arbetsklimat och bonda med sina kollegor. Effekten kan för vissa resultera i motsatt effekt.
Är man en dålig anställd om man hatar att bonda med sina jobbkamrater utanför jobbet, om man inte gillar att hoppa potatissäck med en lätt packad kollega, eller frivilligt vill utsätta sig för risken att vakna upp i sin konferenssäng med en arbetskamrat som försöker ligga fyllesked?
På något sätt så har jag en känsla av att den lätta paniken som jag beskriver inte är helt ovanlig. Många tänker att "vad fan, inte övernattningskonferens nu igen" men ingen vågar säga något till chefen. Så går man omkring där på någon konferensgård och har ångest. Inte undra på att folk tar till flaskan. Personligen så tänker jag att det borde vara bäst för ens mentala jobbhälsa och ens effektivitet om man själv får välja vem man ska dricka sprit och sova med utanför arbetet. Men vad vet jag. Jag har själv bara jobbat som frilans. Det var tufft på många sätt. Men man har i alla fall friheten att själv välja vem man ska ha som sprit- och sovpartner de där gångerna per år då man under avslappnade former ska reflektera över sin roll och sina relationer på jobbet.
någon** = en kompis till en kompis. Detta scenario har inget med författaren till denna blogg att göra. Personen på bilden har inte heller något med saken att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar